Denna text med tillhörande bilder är från Svenska Pistolskytteförbundet hemsida


Precisionsskjutning 

 http://www.pistolskytteforbundet.se/om-pistolskytte/precisionsskjutning

Omfattning

En tävling i precisionsskjutning består av ett antal serier skjutna mot internationell pistoltavla på 25 m avstånd. Varje serie består av 5 skott avlossade under en tid av 5 minuter.

Antalet serier varierar beroende på typ av tävling. En mästerskapstävling såsom svenskt mästerskap, landsdelsmästerskap eller kretsmästerskap omfattar 10 serier, d.v.s. 50 skott. En nationell tävling eller en kretstävling kan omfatta 6 serier. Även 7 och 10 serier förekommer. Vissa mindre tävlingar såsom klubbtävlingar eller serietävlingar kan bestå av 4 serier.

Innan tävlingsserierna skjuts, skjuts en provserie. Detta för att kontrollera att bl a vapnets skottställning inte har rubbats eller att någonting annat inträffat med vapnet. Man har då möjlighet att justera vapnets skottställning utan att det påverkar tävlingsresultatet.

Precisionsskjutning, eller Banskjutning eller Skolskjutning som det tidigare kallades, är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936. Fram till mitten av 60:talet sköts grenen på en annan tavla och på 30 m avstånd. Varje serie bestod då av 6 skott. Skjuttiden var 5 min.

Mål

Den internationella precisionstavlan.

Som mål används den internationella pistoltavlan. Tavlan har yttermåtten 60 x 60 cm. Ringbredden är 25 mm.

De olika valörernas ringar har följande diametrar:

Ring X (innertia) = 25 mm
Ring 10=50 mm
Ring 9=100 mm
Ring 8=150 mm
Ring 7=200 mm
Ring 1=500 mm

Genomförande

En tävling i precisionsskjutning skjuts vanligen från skjuthall.

Även skjutning i det fria kan förekomma. En skjuthall är en byggnad med tak och väggar. Sidan som vetter mot målen är öppen eller har öppningsbara luckor. Målen står uppställda mot en skjutvall, ett kulfång som stoppar kulorna efter det att de skjutits genom tavlorna.

Platserna i hallen är vanligen numrerade. Skyttarna intar sina tilldelade platser och ställer därefter i ordning sin utrustning. Som utrustning kan nämnas målkikare, verktyg för att justera vapnets riktmedel, en klocka för att kontrollera skjuttiden samt naturligtvis vapen och ammunition.

Skjutledaren är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Skjutledarens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.

När man har skjutit en serie går man fram och tittar på tavlorna. Det kallas för att markera. Resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar. När alla kommit tillbaka till skjutplatserna kommenderar skjutledaren och man skjuter nästa serie.

När skjutningen är slut kontrolleras att alla vapen är tomma. Därefter läggs vapnen ned i väskorna.

Resultatet från de olika serierna sammanräknas och man får veta om man lyckades skjuta bättre än sina kamrater.

Kommandon

Skjutledaren använder vissa ord som alla skyttar vet innebörden av. Följande kommandoord används i precisionsskjutning.

Serie nr 1 (2 o.s.v) LADDA! (60 s före ELD)Skyttarna fyller på magasinet med 5 skott, för in det i pistolen och gör den skjutklar.

FÄRDIGA! kommenderas 3 s före skjutningens början.

ELD! kommenderas och skjutningen börjar.

ELD UPPHÖR! kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder. Skjuttiden är slut och skott får inte längre avlossas.

PATRON UR, PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! kommenderas omedelbart efter seriens slut. Det innebär att skyttarna ska kontrollera sina vapen efter att de skjutit klart. Propp eller säkerhetsbricka sätts i.Inga magasin får sitta kvar i pistolerna och patronlägena måste kontrolleras så att det inte sitter några patroner kvar. Efter att kommandot har givits får vapen och ammunition inte vidröras, utan skjutledarens särskilda tillstånd, förrän det kommenderas ”Ladda” inför nästa serie.

MARKERA! Skyttarna får nu gå fram till tavlan och protokollföraren skriver ner resultatet. Efter att man klistrat tavlan återvänder man till skjutplatsen.

Efter sista serien PATRON UR, PROPPA OCH LÄGG NED VAPNET! samt VISITATION! Skjutledaren eller någon annan funktionär kontrollerar att vapnen och magasinen är tomma.

Särskiljning av resultat

Särskiljning innebär att om två skyttar har fått samma poäng, hur gör man för att rangordna dem? Jo man räknar serierna bakifrån. Den som har högsta resultatet i sista serien går före. Har skyttarna samma resultat på sista serien så tittar man på serien innan o.s.v. framåt.


Fältskjutning

http://www.pistolskytteforbundet.se/om-pistolskytte/faltskjutning


Omfattning

Fältskjutning omfattar skjutning på korta tider mot i terrängen, på varierande sätt, anordnade mål. Skjutningen utförs i patruller. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots.

En fältskyttetävling går ut på att med så många skott som möjligt träffa alla figurer. Resultatet anges vanligen ex: 47/25, vilket betyder 47 träff i 25 figurer. Vid vissa tävlingar (poängfältskjutning) sammanräknas antalet träff med antalet träffade figurer. Enligt exemplet ovan skulle då resultatet bli 72 poäng.

En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer. På varje station skjuter man patrullvis mot 1 till 6 mål. Ofta är dessa uppdelade på flera målgrupper. 6 skott avlossas under mycket varierande tider, vanligen under en totaltid av 5 till 25 sekunder. I varje patrull kan 5 till 20 skyttar tävla. Vanligast är dock 10 skyttar per patrull.

Antalet stationer varierar beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s. 60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8 stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer förekommer.

Inga provserier skjuts, utan tävlingen börjar direkt på den första stationen. Skytten skall vara inskjuten och väl förberedd innan tävlingen börjar.

Fältskjutning är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936.

Mål

Som mål används av Svenska Pistolskytteförbundet godkända fältskyttemål. Målen varierar i storlek, färg och form vilket gör pistolskyttegrenen till en omväxlande skjutning.

Även avståndet till figurerna (målen) varierar inom en fältskjutning. Det längst tillåtna avståndet enligt skjuthandboken är 90 meter.

Att skjuta på långt avstånd kräver mycket av skytten. En dålig avfyrning eller siktbild gör kanske inte mycket på nära håll men det kan göra att figuren bommas helt på ett långt håll.

Genomförande

En tävling i fältskjutning skjuts i terrängen, ofta på militära skjutfält eller i avlyst terräng. Målen står uppställda på avstånd mellan 10 och 100 m beroende på storlek.

Ett upprop sker på startplatsen på den utsatta starttiden och skyttarna anvisas sina platser i patrullen. Upproparen kontrollerar att alla skyttar har fått sina vapen godkända i vapenkontrollen. Därefter delas den skrivna förutsättningen ut till skyttarna. Ett exempel på en sådan förutsättning hittar du på denna länk. En av skyttarna får till uppgift att bära protokollet. Sedan är det dags att anträda patrullstigen, vilken kan vara mellan 2 och 7 km lång. Patrullstigen är vanligen markerad med snitslar. Patrullen följer den utmärkta vägen tills man kommer fram till stationen. Där stannar man vid den haltpåle som markerar att man är framme. Från skjutplatsen kallar stationschefen fram patrullen till de nummerpålar som vanligen utmärker platserna varifrån skyttarna ska beskjuta målen. Var och en intar sin plats vid det nummer som man blivit tilldelad vid uppropet.

Stationschefen är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Stationschefens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.

När man har skjutit går man fram och tittar på målen. Det kallas för att markera. Skyttarna får oftast hjälpa till med markeringen. Innan man går fram delar stationschefen ut arbetsuppgifterna till de olika skyttarna. Ibland framgår uppgiften av ett anslag som finns vid nummerpålen. Resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar. När man är klar går patrullen till nästa station.

När man kommit tillbaka till startplatsen lämnas protokollet in på sekretariatet. Resultatet från de olika stationerna sammanräknas av funktionärerna som sedan anslår resultatet på en anslagstavla och då får man veta om man har lyckats skjuta bättre än sina kamrater.

Kommandon

Skjutledaren använder vissa ord som alla skyttar vet innebörden av. Följande kommandoord används i fältskjutning, för fullständiga kommandon se Skjuthandboken.

LADDA! Skyttarna fyller på magasinet med 6 skott, för in det i pistolen och gör den skjutklar.

ALLA KLARA? Frågas innan skjutningen börjar. Är man inte klar ropar man högt och tydligt NEJ! då får man ytterligare några sekunder på sig för att bli klar. När skjutledaren säger ”Alla klara” nästa gång så är det ett påstående. Då är alla klara och skjutningen påbörjas.

10 SEKUNDER KVAR! kommenderas 10 s före skjutningens början.

FÄRDIGA! kommenderas 3 s före skjutningens början och senast då skall skyttarna inta utgångsställning.

ELD! kommenderas om fasta mål inleder skjutningen, alternativt visas figurerna och skjutningen börjar.

ELD UPPHÖR! kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder vid fasta mål eller efter att sista målet har fallit. Skjutningen är slut och skott får inte längre avlossas.

PATRON UR! PROPPA VAPEN! kommenderas omedelbart efter skjutningens slut. Det innebär att skyttarna ska tömma sina vapen samt sätta i säkerhetspropp. Inga magasin får sitta kvar i pistolerna och patronlägena måste kontrolleras så att det inte sitter några patroner kvar.

VISITATION! Kommenderas och genomförs alltid. Stationschefen och någon annan funktionär kontrollerar att vapnen och magasinen är tomma. Detta är särskilt viktigt eftersom vapnen skall transporteras till nästa station.

MARKERA! Skyttarna får nu gå fram till målen och protokollföraren skriver ner resultatet. Efter att målen klistrats fortsätter man till nästa station.

Särskiljning

Om två skyttar har fått samma antal träff, hur gör man för att rangordna dem? Jo man räknar antal träffade figurer. Är det fortfarande lika räknar man träffen på stationerna bakifrån. Den som har högsta resultatet på sista stationen går före. Har skyttarna samma resultat på sista stationen så tittar man på stationen innan o.s.v. framåt. Ofta kan man inte heller särskilja vid räkning av stationerna bakifrån. Detta gäller särskilt om flera skyttar har skjutit ”fullt”. D.v.s. har alla träff i alla figurer. Då tillgrips räkning av de poäng som skyttarna skjutit på den ringade särskiljningsfigur som någon gång under skjutningen har beskjutits.

Skidskytte/Springskytte

http://www.pistolskytteforbundet.se/om-pistolskytte/skidskytte/springskytte


Spring- och skidskytte är tävlingsformer som har introducerats för att ge ett ökat intresse för motionsskytte på alla nivåer. Dessa är utmärkta skyttegrenar för att kombinera två nöjen.


Genomförande

Tävlingarna genomförs med vapen i vapengrupp C eller A och sker såsom individuell tävling, lagtävling och stafettävling.

Skid- och springskytte består i regel av löpning fördelat på sju (7) varv, med skjutning
efter de sex första varven och avslutning med spurtvarv. Vid varje skjutstation skjuts
5 skott.

Skidlöpning
Cirka 10 km i uppåkt spår i medelsvår terräng. Skjutningen genomförs mot av Förbundet
godkända 5-pricksmål. Vid varje station skjuts fem (5) skott.

Löpning
Löpning på bra underlag i medelsvår terräng. Skjutningen genomförs mot av Förbundet
godkända 5-pricksmål, alternativt Olympiska skidskyttetavlan. Vid varje station
skjuts fem (5) skott.

Mål

Skjutningen genomförs mot av Förbundet godkända 5-pricksmål. alternativt
Olympiska skidskyttetavlan (gäller endast springskytte).